Etologtankar

Etologtankar

Om bloggen

Detta är företaget Djurvetologens blogg. Här kommer ni få läsa mina tankar och funderingar i lite längre ordalag än på sociala medier. Det kommer bli både vardag, företag, djur... sånt jag tycker går in i Djurvetologens liv.

En dam på ingång

KaninPosted by Emma Sun, April 08, 2018 22:30
Som jag har hintat lite om på facebook och instagram så ska vi snart få en ny inneboende här i min lilla lägenhet. Sedan Molly dog i höstas har Ture gått ensam, men det har såklart inte känts helt bra. Med lille valpen och sorgeprocess efter Molly har en ny kompis fått vänta - men nu är det dags!



Kandidaten vi ska dejta heter Elsa och är en ca 5 år gammal dvärgvädurshona från Djurens Vänner Malmö. Hon blev lämnad i en transportbur hos en tjej med kaniner, en morgon stod hon bara där mitt i snön. Ihopkurad, frusen och ensam i den skånska vinterns snålblåst. Väl inne visade hon sig vara dräktig och födde efter en natts plågor en stor, död unge.

Okej, så hon behöver ett hem. Men varför tänker jag mig att hon ska passa ihop med min lille Ture? Jo, ni förstår, hon uppfyller flera kriterier på vår önskelista.



Kastrerad
Yes box, fixat sedan 2 veckor tillbaka av Djurens Vänner. Väldigt mycket av kaniners slagsmål drivs av hormoner. Honor slåss om boplatser och hanar slåss om honor. En okastrerad hane vill para sig hela tiden, en okastrerad hona blir lättirriterad (och riskerar att få cancer).

Motsatt kön
Kastrerad som sagt, men motsatt kön fungerar bättre och innebär mindre konkurrens. Som skrivet ovan konkurrerar honor och hanar inte om samma resurser i det stora hela. Så länge det finns mat och viloplatser så bör de inte provocera varandra.

Ålder
Ungefär samma som Ture, det brukar vara fördelaktigt. En unge ska gå igenom könsmognad och mer vuxen-mognad. En gammal kanin dör oftast tidigare, kanske är den också lite för skröplig för ihopsläpp.

---
Vidare har jag gjort lite förberedelser för Elsas ankomst. Jag har träffat henne och lämnat Tures tunnel och filt i hennes box hos Djurens Vänner. Med mig hem fick jag bajs och en matta. Det här gör jag för att låta kaninerna vänja sig vid doftintrycket av varandra innan de behöver hantera synintryck.

Så nu hoppas jag och Ture att Elsa gillar oss. Jag återkommer med mer blogginlägg om vår utveckling.